Igår var det dags för ännu en gala. Denna gången var det Idrottsgalan som tog plats på scen och i TV-rutan.
Jag är ganska trött på alla dessa galor som fyller vår TV-tablå och jag kan inte påstå att jag någonsin har känt, "Wow, den där galan måste jag se".
Men de gjorde ett tappert försök med att låta Robin Paulsen leda galan för att försöka få den mindre stel. Jag gillar gillar Robin men vissa skämt var så långsökta att det blev tyst bland publiken, tyvärr.
Sjöbergs sågning och Bengtsson långa tal
Roligast igår var nog ändå Patrik Sjöbergs sågning av Idrottsgalan och av Nicke Borgs tolkning av London Calling.
Sjöberg tog verkligen chansen att fortsätta provocera och säga vad han tycker. I sitt tacktal så hyllande han handbollstjejerna och sågade upplägget med Idrottsgalan och antydde att Nicke Borgs tolkning av London Calling hör hemma på en Afterski.
Om det nu var galans behållning så var Rolf-Göran Bengtsson tacktal kvällens sömnpiller. Karln slutade ju aldrig prata och han gjorde inte speciellt roligt heller.
Risken är att folk som han ville tacka inte orkade lyssna genom hela talet.
Sjöberg tog verkligen chansen att fortsätta provocera och säga vad han tycker. I sitt tacktal så hyllande han handbollstjejerna och sågade upplägget med Idrottsgalan och antydde att Nicke Borgs tolkning av London Calling hör hemma på en Afterski.
Om det nu var galans behållning så var Rolf-Göran Bengtsson tacktal kvällens sömnpiller. Karln slutade ju aldrig prata och han gjorde inte speciellt roligt heller.
Risken är att folk som han ville tacka inte orkade lyssna genom hela talet.
Jag vill inte på något sätt missunna Rolf-Göran priset. Men om han vinner igen så får han nog jobba på ett bättre och kortare tal.
Kommentarer