Igår följde jag med spänning och förtvivlan matchen mellan Arsenal och Chelsea på TV10. Jag ryktes mellan hopp och förtvivlan när Arsenal spelade på små ytor och Chelsea backade hem och kontrade med snabba omställningar.
Skulle det bli ytterligare en match där Gunners spelar snyggt men kommer till förtvivlat få giftiga avslut. Men sista 5-10 minutrarna så backade Chelsea hem för långt och hela laget kom för långt ner i banan och Arsenals chanser blev farligare och farligare
Sing-A-Song
I slutet av första halvlek så kom så äntligen det förlösande 1-0 målet genom den tidigare så kritiserade Alexandre Song. Mannen som avgjorde derbyt mot West Ham, som jag för övrigt såg på plats. Efter fint spel av Jack Whilsere så kom bollen fram till Song som rullade in 1-0 till Arsenal medan Cesc Fabregas blev vält över ända.
Precis vad Arsenal behövde för att kunna bryta den dåliga sviten mot Chelsea. Bara att göra mål mot Chelsea var ett stort steg framåt. Men det var inte slut där...
Inte som mot Tottenham
Alla Arsenalfans mins med fasa det som hände mot Tottenham denna säsongen då Arsenal tappar en komfortabel ledning mot ärkerivalen Tottenham. Men Arsenal rivstartar andra halvlek och snor bollen direkt efter avspark. Ca åtta minuter senare står det 3-0 på tavlan efter ytterligare mål av Cesc Fabregas och Theo Walcott.
Båda gångerna så utnyttjade Theo Walcott slarv i den annars så stabila backlinjen.
Men Chelsea replikerade snabbt och satte snyggt 3-1 genom Ivanovic på Drogbas frispark. Närmare än så kom aldrig Chelsea som aldrig hotade Arsenal.
Det var en välförtjänt seger som Wenger har väntat på riktigt länge
Kommentarer